Efter en sen iste (från Long Island) på Contra Bar och en kort natts sömn vaknade jag upp med konspirationsteorin klar: Det är den nya röd-gröna regeringen! De ser till att vi alla skall få ganska bra raspeballmiddagar, inte mer inte mindre. De är beväpnade med en komplex algoritm, så det är inte lätt att upptäcka; briljanta raspeballer utan tillbehör, torra baller i flott miljö och nu... Tja, inte lätt att sätta fingret på vad det var, men jajamen - vi hamnar på tärningskast 4 igen.  (Jag får väl snart ta en mini-Ari och gå till tatueraren...)

Alltså: På pappret en tuff kamp: En östländning, en småskeptisk debutant och en raspeballsdessertör, men det blev som vanligt en mycket lyckad kväll. De var strålande på tillbehör – det vi bad om fick vi (betala för): Extra bacon och baconfett – wohoo, kefir och sirup. Helt ok, men lite små, portioner med, återigen, lite intetsägande kålrabistappe. Desserten var en liten nedtur; creme bruléen såg fin ut men smakade flytande pepparkaka. (Odd Narve menade det kanske var brylcreme.) Avslutningsvis var det på väg att ta sig ordentligt upp: De glömde raspeballene på räkningen! ...men under mottot Ärlighet är dyrt uppmärksammade Tom Georg dem på fadäsen.

Plusser:
- Fina lokaler
- Väldigt bra på tillbehör
- Trevlig personal
- Rätt ingredienser

Minuser:
- Små portioner
- Lättglömd stappe
- Ingen vit duk på vårt bord. Men grannen hade minsann...
- Alltför rask bugfixing i fakturaprogrammet

Totalt: Tärningskast 4